|
Vår kalender fyller 441 år idag - 5 oktoberÄr du medveten om att den kalender de flesta av oss använder varje dag har en historia som sträcker sig över 400 år tillbaka i tiden? Den gregorianska kalendern, som vi idag använder för att hålla reda på dagar, veckor och månader, infördes av påven Gregorius XIII, 5 oktober 1582.
Målet med den nya kalendern var att korrigera den tidigare använda julianska kalendern, som hade en liten skillnad i tid jämfört med solåret. Den gregorianska kalendern justerade denna skillnad genom att ta bort tio dagar och genom att införa nya regler för skottår. Tack vare dessa förändringar kunde kalendern bättre överensstämma med jordens bana runt solen. Introduktionen av den gregorianska kalendern möttes med varierande reaktioner runt om i världen och antogs olika snabbt i olika länder. Sverige, till exempel, antog den gregorianska kalendern 1753, medan andra länder väntade ända in till 1900-talet. Så nästa gång du slår upp dagens datum, ta en stund att uppskatta den rika historien bakom de siffror du ser framför dig. Det är en fascinerande resa genom tid och tradition. Här följer fem intressanta fakta om “vår” kalender Tio dagars hopp: När den gregorianska kalendern först infördes 1582 av påven Gregorius XIII, togs tio dagar bort från kalendern för att korrigera ackumulerade fel i den julianska kalendern. Detta innebar att dagen efter den 4 oktober 1582 blev den 15 oktober 1582. Skottårsregeln: I den julianska kalendern var varje år som är jämnt delbart med 4 ett skottår. Den gregorianska kalendern finjusterade denna regel: även om de flesta skottår fortfarande är år som är jämnt delbara med 4, är år som är jämnt delbara med 100 (men inte med 400) inte skottår. Så 1700, 1800 och 1900 var inte skottår, men 2000 var det. Utbredning: Även om kalendern introducerades 1582 av påven, tog det lång tid för många länder att anta den. Storbritannien och dess kolonier antog inte den gregorianska kalendern förrän 1752. Ryssland följde inte efter förrän 1918 och Grekland så sent som 1923. Juliansk Drift: När den gregorianska kalendern antogs, hade den julianska kalendern ackumulerat 10 dagars felaktighet sedan det första konciliet i Nicaea år 325. Detta råd fastställde datumet för påsken, vilket är den mest framstående variabla högtiden i den kristna traditionen. Protester: Införandet av den gregorianska kalendern mötte inte bara logistiska utan även kulturella och religiösa utmaningar. Många människor var oroade eller missnöjda med att "förlora" tio dagar. I vissa områden trodde folket att deras liv hade förkortats med tio dagar! Följ oss på sociala medier:
|
|
| ||||||||||||||||||||
