|
Under ytan med NordkaparenUbåtar är inte något för långa människor med klaustrofobi eller mysofobi, det vill säga bacillskräck. Med lite tur kunde du få duscha en gång per resa i kallt havsvatten, men bara om dina 37 kamrater ombord tyckte att du luktade för mycket.
Under hösten 2022 upptäckte Strålsäkerhetsmyndigheten joniserande strålning i den självlysande tejpen ombord, vilket ledde till ett tillfälligt besöksförbud på ubåten. Våren därpå öppnades den återigen för besök, och Lokalpressen fick möjlighet att utforska den 70 meter långa ubåten på djupet. Nordkaparen byggdes av Kockums Mekaniska Verkstad 1959 och sjösattes 1961. När hon byggdes var hennes akterskepp annorlunda än tidigare svenska ubåtar, eftersom den var mycket mer strömlinjeformad och utrustad med korsroder. En annan utmärkande egenskap var att hon istället för dubbelpropellrar hade en stor, långsamtgående propeller, vilket gjorde henne betydligt tystare än sina föregångare. Samuel Lynch, som arbetar på Maritiman, vet allt om ubåten som tillhör Drakenklassen. Namnet kommer från Nordkaparen, en rätvalsart som kan bli upp till 18 meter lång. – Det är faktiskt ganska passande. Den dyker ner, kommer upp för att ta luft och dyker sedan ner igen. Ubåten har några finesser som vi lånade från tyskarna, som var ledande inom ubåtsteknik under andra världskriget, berättar han. – Det första man ser när man tittar på tornet är två långa rör som slutar med något som liknar stora filter. Det är helt enkelt en snorkel, som kan verka simpel men möjliggör för ubåten att vara nästan helt nedsänkt och ändå få in luft. Det gör att man kan andas under vattnet, säger Samuel och fortsätter: Batterierna ombord väger 130 ton, men trots detta förbrukades deras energi snabbt. Vid låg fart kunde ubåten klara sig omkring fyra dagar under vatten. Vid full fart, 17 knop, klarade den maximalt några timmar i undervattensläge. Följ oss på sociala medier: Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
|
|
| ||||||||||||||||||||
