|
Änna go kväll i PartilleKULTUR & NÖJE | För andra gången gästade standup John Scott´s och precis som förra gången för något år sedan var det nästa fullsatt och stämningen var på topp. – Det är så roligt att få hålla på med standup, att folk vill lyssna på mig är en sjuk känsla, säger förskolläraren Katarina Alfredsson.
En normal fredagkväll på John Scott är som tv-serien Skål från 80-talet, här vet nästan alla namnet på de andra i lokalen och antal stammisar är minst sagt hög. Nu blandades de vanliga gästerna med standup publiken och ibland skär det sig lite då en del är rätt ointresserade av vad som händer på scen och kör sina egna dialoger. Normalt på standup är det fullt fokus från publiken på dem som står på scen. Hur går då en standup kväll till? Publiken var på plats relativt tidigt och när kvällens konferencier Martin Johansson ändrade scenen var stämningen förväntansfull. Efter en kort inledning är det sen dags för fyra “ståuppare” att köra runt 30 minuter var med en kort paus efter den andra komikern. Detta innebär lite drygt två timmar av att lyssna på en person och det kräver lite tillvänjning. Det är tre komiker som siktar på eliten; Katarina Alfredsson, Tito Salazar och Matilda Wildmark och en etablerad som är “main act”, kvällen till ära Patrik Larsson. Är han inte bekant så kan du ha sett honom som hans alter ego, det danska mediumet “Karsten Torebjer", en karaktär som han dock lämnade hemma under kvällen. Katarina börjar kvällen och som mamma, förskollärare och kvinna är det mycket fokus på de ämnena och många känner igen sig. Sen blir det Tito som också håller sig till självupplevt innehåll. Matilda är tredje ut efter pausen och hon har en liten annan approach där det blir en hel del skämt under bältet. Sist ut är huvudakten Patrik Larsson och det märks att han har det “där” som är så svårt att sätta fingret på, timing, publikkontakt, erfarenhet och pausering är svårt att bemästra, Patrik gör det bra. Kan man då recensera en standup kväll? Det krävs två för att dansa tango, publiken är kanske inte helt vana vid formen, innehållet i glaset är kanske viktigare för några vilket ställer lite krav på akterna. Alla skämt kanske inte flyger och två timmar kan vara lite långt eller så behövs det två komiker till så det blir lite rappare. Däremot kan man inte missa den glädje som alla som står på scenen utstrålar. Det är fyra lyckliga komiker som visar att detta är det roligaste som finns. – Jag kan säga så här. Jag tyckte att publiken levererade väldigt mycket kärlek. Även om de inte var standup vana, så kände man hur det gav sitt fokus på scenen. Man ser deras ansikten, de är glada. De sitter med ett öppet kroppsspråk. Och så applåderar de lite, säger Katarina Alfredsson som var först ut under kvällen. – Någonstans känner man att de här människorna vill vara här och ha kul. Så jag kände bara kärlek, säger hon. Katrina är förskollärare “på riktigt” och bygger sin halvtimme på sina egna upplevelser. – Jag skämtar nog inte om någonting annat. För att min familj, mina barn, mina elever, mina föräldrar. Det är ju den vardagen jag har. Och jag gräver där jag står. Detta är ju min ventil att få stå och underhålla från en scen. Det är så vansinnigt roligt att folk vill komma och lyssna på mig, det är ju inte klokt egentligen. Alla borde testa, säger hon och skrattar. Komikerna är glada, publiken är glad, drycken är kall och burgarna är goda. Det är väl allt man kan kräva en fredagskväll i Partille. Följ oss på sociala medier:
|
|
| ||||||||||||||||||||
