|
Ett år efter rekordpriserna i Lerum - Rejält mycket lägre elpriser i decemberLERUM | En tredjedel av priset jämfört med rekordmånaden för ett år sedan, en konsumtionstopp den 6 december och större import än export under 51 timmar, skriver Newsworthy.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden. 1. Elpriserna sjönk i Lerum i december. Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i december i Lerum inträffade mellan klockan 8 och 9 den 5 december, då kostade en kilowattimme 376 öre. Som lägst var priset i området −1 öre. Under december var timpriset negativt under 7 timmar. Negativa priser har noterats under nio av de senaste tolv månaderna Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag. 2. Konsumtionen - Högre elförbrukning än i december i fjol. Den 6 december konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 17 och 18. Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med oktober 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten). När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period. Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad). Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Vindkraften stod alltså för cirka 19 procent av elproduktionen i december. Det motsvarar ungefär 3 100 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats. 4. Export och import - Mer import än export under 51 timmar december Det är också relativt ovanligt hela dygn där importen totalt är större än exporten, men det hände två gånger under månaden – den 4 december och 5 december. Under december exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge. Följ oss på sociala medier: Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
|
|
| |||||||||||||||||||||||||||
