Invasiva arter ett växande problem

Så här års skiftar vägrenarna i lila, rosa och blått. Lupinerna är omtyckta av många, men har en baksida precis som alla andra invasiva arter. Den färgglada örten är en främmande art som lätt tränger ut inhemska blommor som blåklocka, prästkrage och käringtand. Och även om de invasiva arterna kan locka till sig bin och andra pollinatörer så utgör de samtidigt ett hot mot insekter. Lupinerna blommar nämligen bara en kort period, vilket leder till matbrist för pollinatörer när alla andra växter är utkonkurrerade.

– Invasiva växter är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. De konkurrerar ut våra ursprungliga vilda blommor och påverkar hela ekosystem. Mångfalden utplånas där de rycker fram, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Trots det växande problemet med invasiva arter har regeringen beslutat att avskaffa budgeten för att bekämpa dem, vilket innebär att länsstyrelserna inte längre kan vidta åtgärder. Detta gör också att tidigare insatser blir bortkastade eftersom bestånd som inte är färdigbekämpade snabbt sprider sig, menar Naturskyddsföreningen.

– Arterna riskerar nu att sprida sig fritt i stora delar av landet. Det kommer att bli både dyrare och svårare att bekämpa dem ju mer de sprids. Regeringen måste inse allvaret och återställa budgeten för att bekämpa invasiva arter, säger Karin Lexén.

Invasiva arter – så bekämpar du dem

Blomsterlupin
Vacker ört med kort blomningstid. Kom till Sverige runt 1870. Leder till matbrist för pollinatörer.
Klipp innan de blommat och bildat frökapslar. Klipp tidigt på försommaren, sedan minst en gång till. Du kan också gräva upp hela plantan. Försök att få bort så mycket av roten som möjligt. Placera avfallet i säckar och hantera som brännbart avfall.

Jättebalsamin
Trädgårdsväxt som härstammar från Himalaya. Kort blomningstid. Kom till Sverige runt 1918.
Ryck upp hela växten innan den satt fröer. Du kan också klippa bort växten innan blomning. Upprepa flera gånger om året och samla ihop och hantera växtavfallet som brännbart material.

Vresros
Storväxt buske som härstammar från nordöstra Asien. Har konkurrerat ut många inhemska ängväxter sedan den förvildades i Sverige runt 1918. Klipp innan blomningen. Klipp minst tre gånger per år och lämna växtavfallet till återvinningscentralen för förbränning.

Kanadensiskt gullris Kom till Sverige 1865. Ej att förväxla med ”vanligt gullris”. Klipp minst två gånger per år innan blomning och upprepa i flera år. Du kan också gräva upp hela växten. Lämna in växtavfallet för förbränning.

Parksallat
Kommer från Kaukasus. Kan lätt bli ett obesegrat ogräs och kväva all annan växtlighet i trädgården. Slå av plantorna innan blomning eller rensa bort parksallaten direkt när den kommer upp. Ta med växtmaterialet till förbränning på återvinningscentralen i förslutna sopsäckar.

Parkslide
Kom till Sverige under sent 1800-tal. Kommer från vulkanisk mark och har rötter starka nog att förstöra asfalt, vattenledningar och husgrunden. Mycket svår att bekämpa. Nästan helt omöjlig att bekämpa då den sprider sig vegetativt. Klipp inte utan rapportera in till Artcentralen.

Jätteloka
Kaukasisk jätteört som kan bli tre meter hög. Växtsaften kan orsaka svåra blåsor i kombination med solljus. Använd alltid skyddskläder om du hanterar jätteloka. Rapportera in fyndet till Artcentralen.

Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen
Twitter - https://twitter.com/lokalpressen_se

Din enda lokaltidning som är helt GRATIS - På webben, i brevlådan och sociala medier.