Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Arne Molander (M): ”Alla Lerums orter är lika viktiga”


Lennart Lauenstein 2023-12-07

Lerumsbon och politikern Arne Molander (M) utanför Dergårdsteatern där kommunfullmäktige sammanträder.
Bild:Tommy Holl
Lerumsbon och politikern Arne Molander (M) utanför Dergårdsteatern där kommunfullmäktige sammanträder.

LERUM | Arne Molander är född och uppvuxen i Lerum. Sedan årsskiftet är moderaten ordförande i samhällsbyggnadsnämnden där han styr samhällsplaneringen med fokus på ortsperspektivet – Livet skapas inte i en kommun, det skapas i en ort, i ett samhälle där människor hör ihop med varandra och med orten, säger han.

 

Arne Molander blev politiskt aktiv 1981, då han som 17-åring gick med i Moderata ungdomsförbundet i Lerum. Det varade fram till 1985 då Arne var lokal ordförande den sista tiden. Därefter blev det en lång politisk paus ända fram till 2014 då han återupptog sitt politiska engagemang. Efter valet i fjol är han ledamot i kommunfullmäktige då Moderaterna och Socialdemokraterna bildade ett majoritetsstyre, sedan årsskiftet är han även ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Hur kommer det sig att det är först nu du tar ett uppdrag i kommunen?
– Du kanske undrar varför man överhuvudtaget engagerar sig i politiken? Det kan vara olika skäl till att man gör det. När jag var ung var det ju spännande och nytt. Jag ville lyssna och lära om vuxenvärlden och samhället. Kanske tänkte jag lite på karriär också, att komma med i ett sammanhang, säger Arne Molander och fortsätter:
– Nu är jag över femtio och är klar med karriären och har inte de ambitionerna längre. I stället handlar det om att jag vill vara med och påverka det samhälle som jag bor i. Jag ville förstå hur jag skulle kunna påverka och driva det jag brinner för. När jag började på nytt 2014 sa jag tidigt att jag inte var intresserad av något politiskt uppdrag i kommunen. Jag ville bara vara med och påverka politiken inifrån, och den linjen höll jag ett antal år. Men jag blev mer och mer engagerad och till slut övergav jag den strategin. Under förra mandatperioden kom jag med i kommunfullmäktige. Nu har jag en tung post som ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Du är ju fritidspolitiker. Hur många timmar i veckan ägnar du åt politik?
– Om man bara tar det arvoderade uppdraget så är det 40 procent av heltid, det vill säga 16 timmar i veckan. Räknar man enbart tiden vi sitter i sammanträden i nämnden skulle det räcka med någon dag i månaden. Men det är mycket annat som är tidskrävande. I praktiken blir det väl kanske trefjärdedels tid. Det är väldigt många möten utöver de formella sammanträdena. Många hör av sig, vill träffas för att diskutera olika ärenden, inte minst byggare och därtill har vi ju möten i partiet.
Samhällsbyggnadsnämnden företräder kommunen som ägare av fastigheter och byggnader.

Hur många fastigheter har kom- munen och hur många kvadratmeter?
– Kvadratmeter!? Vi har väl cirka tre tusen hektar mark till att börja med. Antalet kvadratmeter lokalyta och antalet fastigheter och byggnader vet jag inte exakt. Jag får helt enkelt säga pass på den frågan.

Vi har sett ett antal kommuner som sålt av sina byggnader. Är det något Lerums kommun funderar på? Sälja och hyra?
– Egentligen inte, nej. Jag kommer från fastighetsbranschen och jag förstår hur man tänker. Grundregeln är att äga fastigheterna. Drivkraften generellt när kommuner säljer sina fastigheter och hyr tillbaka dem är att skapa en starkare balansräkning. Men det är ju ofta en förändring bara på pappret. Man har fortfarande samma driftskostnad och en hyra i nivå med kapitalkostnaden. Du får bättre soliditet och lägre skuldsättning räknat per kommuninvånare, men det kan bli en dålig affär i slutändan.
– Jag vill inte vara med om att frisera balansräkningar genom att sälja av fastigheter. Ska vi långsiktigt ha en bra ekonomi i kommunen så ska vi äga våra fastigheter. Sedan kan det finnas specialfall, men det är ett annat kapitel.
Sedan är det ju så att din nämnd ansvarar för måltidsservice för både skola och äldreomsorg.

Är inte det märkligt?
– Jo, men det är en strukturfråga. Jag kan säga så här, det spelar ingen roll om man har organiserat sig på det ena eller andra sättet. Det här är en verksamhet som förser skolor och äldreboenden etcetera med måltider och den skulle lika väl kunna ligga inom en annan sektor och under en annan nämnd. Visst kan det kännas lite konstigt, men vad gör det? Verksamheten sköts väldigt bra och det är bra folk som sitter i ledningen för den. Men du ställer en berättigad fråga.

Om jag vill ha en kock på min skola som lagar god mat. Är det möjligt?
– Jag har varit ute och provätit, och jag tycker faktiskt att det serveras väldigt god och bra mat. Det finns redan kockar ute på skolorna, så din fråga är felställd. Vi har flera tillagningskök. Jag har inte siffran i huvudet, men det är ganska många. Sedan finns det ett antal serveringskök. Min bestämda uppfattning är att det är bra mat som lagas av duktiga kockar. Jag har frågat runt och inte fått några negativa omdömen. Vi har bra mat, bättre än man nog skulle kunna befara som oinvigd.

Läs mer i tidningen >>>

Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen
Twitter - https://twitter.com/lokalpressen_se

Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
På webben, i brevlådan och sociala medier.


Tipsa en vn Skriv ut



Annons


Vi använder cookies. Om du fortsätter använda vår webbplats innebär det att du godkänner detta.