Frölunda på försäsongsträning med såg och yxa i Stenkullen

Under tisdagen fick Stihl besök från Frölunda HC som var på plats hos skogs- och trädgårdsmaskintillverkaren i Stenkullen. Stihl är nämligen sedan 2022 samarbetspartner till hockeyklubben och efter att duon nu har förlängt kontraktet träffades man för ett gemensamt sponsorevent – som även kan läggas i kategorierna lagbygge och fysträning.

– Vi hade satt upp en spännande och rolig dag där de dels fick lära sig mer om timbersports men även träna och sedan tävla mot varandra. Det blev en kul dag tillsammans och väldigt lyckat, säger Emma Birgersson som är nordisk PR- och kommunikationschef på Stihl.

– Vi var där och testade motorsågar, sågar och yxor och det var riktig kul. Roligt också att det var så nära ishallen i Stenkullen, säger Frölundaspelaren och hemvändaren Carl Klingberg som är uppvuxen i Floda och har Lerums BK som moderklubb.

Kan man kalla det här försäsongsträning?
– Det blev väl inte jättemycket egentid med stockarna då alla fick turas om. Men visst, det var riktigt jobbigt så man kan absolut se det som ett försäsongspass. Annars har det varit lite mer annan träning sen jag kom tillbaka. Men det är mest att lyfta vikter, vi sågar inte så mycket direkt, skrattar Klingberg.

Dagen inleddes med en introduktion av sporten samt även uppvisning från proffsen Calle Svadling, Edvin Karlsson, Pontus Skye och Ferry Svan. Därefter blev de fyra landslagsmännen lagledare för varsin grupp med Frölundaspelare och ledare som fick träna på tre av sex tävlingsmoment i den kraftigt växande extremsporten där det gäller att med antingen handsåg, motorsåg eller yxa klyva eller såga tjocka stockar så snabbt som möjligt. Efter lunchen var det dags för tävling i lokalerna på Stihls nordiska huvudkontor.

– Som de tävlingsmänniskor de är tänkte vi att det skulle vara ett bra sätt att skapa laganda. Och vi korade både lagvinnare och individuella vinnare. Det var bra stämning och det märktes att de tycker om att tävla och kivas med varandra, säger Emma Birgersson.

Frölundatruppen tävlade i grenarna Single Buck (handsåg) och Stock Saw (motorsåg) där Viggo Andrén respektive Lasse Johansson utropades till individuella segrare.

– De flesta var jätteduktiga och det märktes att det var atletiska killar med vinnarskallar. Vi har gjort det här med andra typer av sällskap och då har det inte presterats lika bra som nu, säger Emma.

Är det några i laget som kanske kan ha en framtid inom timbersports?
– Jo, det tror jag verkligen om de bara är sugna på att satsa. Viggo imponerade i Stock Saw, den tiden kan jämföras med vad som presteras i rookie-klassen. Så det var väldigt fina tider för flera, fastän att de gjorde det här för första gången.

Även Carl Klingberg hugger in och ger beröm till segrarna.
– De imponerade får jag säga. Lasse Johansson är från Dalarna i och för sig så han förvånade mig kanske inte så mycket, men jag visste däremot inte att Viggo besatt sådana kvaliteter.

Hur gick det för dig?
– Det gick la bra, jag hamnade i mitten. Så det var väl bättre än förväntat, man har ju gått i träslöjd i skolan och sågat lite innan, men inte mer än så. Det finns säkert några i laget som vuxit upp och sågat mer än jag kan man säga.

Hur var de övriga. Någons insats du vill “såga”?
– Nej, hehe, det är svårt att såga någon i en gren där folk inte är så vana. Det är som att säga till någon som aldrig åkt skridskor innan att “fan, vad dålig du är”. Alla kämpade på men en del hade det kanske tuffare än andra, säger Carl Klingberg.

För timbersportsatleterna väntar närmast Nordiska mästerskapen i Norge i augusti. Vinnaren där får möjlighet att kvala till VM i Tyskland senare år i sporten som går under namnet Stihl Timbersports då maskintillverkaren är titelsponsor.

– Timbersports är stort och växer hela tiden. Att det ökat så mycket gjorde att vi kunde ha VM här i Partille Arena i oktober. Det har också gett en effekt av att ännu fler vill börja. I nästa NM är det för andra gången en damklass med och en lansering av sporten är på gång i Finland, så det är fantastiskt kul att sporten bara växer och växer, säger Emma Birgersson.

För Frölundaspelarna är det nu semester som gäller. ”Vårens” sista träningspass görs idag och därefter väntar fyra veckors ledighet.

– Nu blir det att ta det lugnt ett tag. Även om semester egentligen betyder egen träning. 31 juli samlas vi med laget igen så det är lite valfritt hur man lägger upp sin träning fram tills dess. Jag ska gå på två bröllop och även kolla Coldplay, det är väl det som är planerat just nu under sommaren. Kanske blir det någon avstickare någonstans, men annars blir det skönt att ta dagen som den kommer, säger Klingberg som alltså är tillbaka i Göteborg efter 13 år som spelare i Nordamerika, Ryssland och senast Schweiz då han nu lämnar EV Zug, för Frölunda, där det blev ett cupguld och två ligaguld.

Dessutom finns det ett VM-guld från 2017 på meritlistan då även lillebror John Klingberg var med i laget. Carl berättar vidare att det varit ”askul att komma tillbaka” och att det än så länge bara handlat om fysträningar i nygamla klubben sedan han anslöt i början av maj.

– Jag har inte varit på is med laget ännu. Utan än så länge har jag bara försökt komma in i gruppen och känt pulsen på laget, ledarna och organisationen. Det är väldigt mycket som ändrats sedan man lämnade för 13 år sedan, men det är ett bra gäng här så jag känner mig exalterad inför nya säsongen.

Vad var det som lockade hem dig?
– Det var flera lag som ryckte i mig och det fanns alternativ i olika ligor. Man hade kunnat åka till något ställe och tjänat lite mer, men för mig ska det betyda något att spela, för då blir det också bättre när man brinner för ett lag eller en stad, säger forwarden och fortsätter:

– Jag hoppas kunna spela många år till men jag är 32 år och känner att jag nu verkligen har chansen att visa upp mina kvaliteter här hemma. Man vet inte hur det går så jag ville inte chansa med att komma hemåt när jag är 34-35-36 någonting. Hjärtat ryckte hem mig till Frölunda helt enkelt.

Vad går du in i säsongen med för tankar?
– Slutmålet är att försöka vinna allting, det är därför man spelar. Inget snack om saken. Sen blir det ingen dans på rosor såklart. Sen får man såklart också ha delmål att kämpa mot – som att komma in i spelet och tempot eller vinna matcher. Det går inte att tro att det blir en “walk in the park” så det är bara att kötta på. Men får man välja själv så vill jag vara bästa spelare och vinna allt (skratt), det är ju drömmen.