|
De tar strid för kunskap och demokrati – med ny föreställningKULTUR & NÖJE | I veckan ställer sig folkbildaren Bodil Jönsson på scen i en föreställning inspirerad av Sommar i P1 – med kunskap i fokus. ”Kunskapen, tiden och tryggheten” är ett samarbete med den ideella föreningen Fact Up, som verkar för att stärka kunskapens ställning i samhället. – Vi ser många tendenser där utvecklingen går åt fel håll. Där vill vi vara en motkraft. Vi vill försvara folkbildningen, säger Mikael Öijwall.
Den 18 och 19 mars fylls aulan på Hjälmareds folkhögskola med både kunskap och musik i en unik kombination. Föreställningens initiativtagare, Fact Up, liknar den vid ett Sommar- eller Vinterprat i P1. På scen står bandet Alla Tiders tillsammans med vinter- och sommarprataren Bodil Jönsson. Hon har tidigare gjort liknande evenemang och menar att musiken tillför en extra dimension: – Det sker något med auditoriet när musiken öppnar upp dem, och det sker något med mig som talare. Jag vågar, vill och kan ta ut svängarna lite mer och känner att musiken fungerar både som startramp och landningsbana, säger hon. Jönsson, forskare och fysiker, professor emerita Lunds universitet, är känd från ”Fråga Lund” och har släppt flera böcker. ”Tio tankar om tid” från 1999 blev en storsäljare, och i sin senaste bok ”Fact Up” påminner hon oss om vikten av kunskap, fakta och sanning. I föreställningen kommer hon att lyfta liknande frågor – och hur kunskapen utmanas i dagens samhälle. – Jag närmar mig kunskapen ur sju perspektiv, med frågor som: Vad gör kunskapen med tiden och tryggheten – och vad gör tiden och tryggheten med kunskapen? Hur gick det till när kunskapsrelativismen och vrållögnerna blev salongsfähiga och började spridas med vindens hastighet? Men också frågor med mer framtidstro: – Börjar det faktiskt ljusna nu, och vilka tecken ser jag på en begynnande kunskapstillnyktring? Och hur ska det gå för barnen? Varför är det viktigt att lyfta just dessa frågor? – För att du inte kan leva utan att hela tiden lära dig. För att du nästan inte kan göra något utan att kunskap har sitt finger med i spelet. För att kunskap knyter samman dig med både tidigare och kommande generationer – den utgör i själva verket det viktigaste i vårt immateriella kulturarv. Jönsson hoppas att publiken börjar reflektera över frågorna på ett djupare plan. Det finns även en nätbaserad kurs, ”Kunskapen, tiden och tryggheten”, som deltagarna kan välja att ta del av efter föreställningen. – Beräknad arbetsinsats: två veckor på heltid eller, ännu bättre, två månader på kvartstid. Man behöver bland annat sova på saken under pågående kurs. Jag vill alltså att publiken inte bara ska låta sig inspireras, utan också vara med och göra, säger Jönsson. Föreställningen görs i samarbete med den föreningen Fact Up och Hjälmared Folkhögskola, som har sitt säte i Alingsås. Jonas Fagerson är en av hjärnorna bakom initiativet och berättar att föreningen föddes ur en felhörning mellan två vänner som diskuterade den svenska skolan. – Vi satt och pratade om att den var ”fucked up”! Är det rimligt att elever ska behöva leva med att inte vara godkända i skolan? Vem är det egentligen som inte är godkänd – skolan eller eleven? Föreningen är en så kallad mission hub med målet att samverka med andra aktörer kring utbildning, tilliten till fakta och rätten till bildning – en ny typ av organisationsform som inte är medlemsdriven. – Vi tror att demokratin fungerar dåligt utan bildning. Så många saker blir komplicerade om vi saknar en gemensam kunskapsgrund. Det vill vi arbeta för – och försvara bildning och demokrati, säger Jonas. Mikael Öijwall, som arbetar på Hjälmared folkhögskola med bland annat utbildningar för unga med problematik, ser tydliga tecken på hur sociala medier påverkar synen på kunskap: – Jag jobbar mycket med ungdomar som är så kallade hemmasittare. När någon hämtar sin information om samhället från TikTok blir det knepigt. Plötsligt har varje individ i klassrummet sin egen faktabank att bygga sina uppfattningar på. Vi behöver ta ett steg tillbaka och reflektera. – Vad säger de tusentals timmar av forskning som redan gjorts? Kan vi enas om vissa grundläggande fakta, så att vi pratar ett gemensamt språk framåt? Följ oss på sociala medier:
|
|
| ||||||||||||||||||||
