Än en gång är det dag för ”Biologiska mångfaldens dag” 22 maj. En dag som instiftades 1993 av FN.
Biologisk mångfald behövs för fungerande ekosystem som skyddar mot katastrofer, ger friska hav och sjöar, växtpollinering och bidrar till ett stabilt klimat. Trots att vi vet detta så utrotas djur och växter i en allt snabbare takt. Forskare menar att vi är inne i det ”sjätte massutdöendet”. För att förhindra att ännu fler arter utrotas så har FN kommit fram till att minst 30 procent av all natur måste skyddas. I Sverige vill vi gärna slå oss för bröstet och tala om hur duktiga vi är, men vi skyddar endast 15 procent. Här i Lerum är det ännu värre. Vi skyddar endast 2 procent!
En gedigen plan behövs för att nå 30 procent skyddad natur fram till 2030. Vi behöver också se över hur vi använder och nyttjar det bebyggda landskapet på bästa sätt. Skolgårdar är tex en del av det bebyggda landskapet med stor förmåga att hysa mängder av arter och främja ett stabilt klimat. För att nå FN´s globala hållbarhetsmål och konventionen för biologisk mångfald kan gröna skolgårdar och förskolemiljöer vara en av många lösningar för att hantera värmeböljor och skyfall till följd av ett allt varmare klimat. Hårdgjorda och öppna ytor leder nämligen till ett ännu varmare mikroklimat och ohälsosamma mängder solstrålning. F
ler träd, buskar, högt gräs och örter bidrar till att sänka lufttemperaturen genom att öka andelen skuggad yta och avdunstning från bladen. Mer växtlighet och fler genomsläppliga ytor bidrar också till att infiltrera och fördröja vatten vid kraftiga skyfall. Pollenrika växter hjälper våra viktiga pollinatörer. Naturbaserade lösningar är ofta att föredra framför tekniska lösningar eftersom de kan motverka både klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. Låt oss nu mer än 30 år efter införandet av den ”Biologiska mångfaldens dag” på riktigt förstå innebörden av hur allt hänger ihop och hur beroende vi människor är av natur och djur.
Annelie Ängdervik (MP)
