Rejält läskigt i Jonsered

Kultur- och fritid tillsammans med teaterelever på kulturskolan hade gjort sitt bästa för att årets spökvandring skulle bli den läskigaste i mannaminne. Något som det klarade av skrämmande bra när mörkret la sig över Jonsered, det var vindstilla och ett lätt regn föll över området. Hjärtskärande skrik hördes över området och att vandra in i trädgården skedde på egen risk.
– Det är inget för den som är lättskrämd, sa grindvakten.

Anna Foster som normalt är kultursamordnare när hon inte är utklädd till spöke var på plats vid herrgården och höll koll på besökare och gastar.

Hur kom ni på idén med spökvandring?
– Spökvandringen har funnits i kommunen i flera år nu. Det är en populär tradition som vi förvaltar och gör till ett årligt återkommande evenemang, det är nionde året så nästa år blir det jubileum.

Hur många besökare förväntar ni er under kvällen?
– Vi räknar med att få över tusen besökare, kanske blir det ännu fler.

Och det är ett samarbete mellan olika delar av kommunen?
– Ja, precis. Det är kultur- och fritidsförvaltningen tillsammans med kulturskolan som ligger bakom arrangemanget. Vi har även personer från nämnden som är med här idag.

Så det blir en riktigt ryslig upplevelse?
– Ja, det kan vara riktigt läskigt, säger Anna innan hon försvinner in bland träden.

Tänk om det ändå är på riktigt? Då hade historien bakom de försvunna barnen i Jonsered kunnat se ut såhär:

För 100 år sedan, när Jonsereds herrgård var ett barnhem, inträffade en natt en olycka så mörk att den lämnat spår för alltid. Alla barnen försvann plötsligt, spårlöst, och letandet pågick i dagar utan ett enda fynd. Några viskade om förbannelser, medan andra trodde att något ondskefullt hade hämtat barnen. Men ingen kunde förklara riktigt vad som hänt.

I dag, när mörkret faller över herrgårdens trädgård, sägs det att de förlorade barnen återvänder, vandrande i sina vita, slitna särkar och med tovigt hår som skymmer deras bleka ansikten. Som ur en mardröm ser vittnen deras kalla, tomma blickar och hur de hasar sig fram över gångvägarna, som om de fortfarande söker något som aldrig kan återfås.

Besökare som vågar sig nära berättar om klagande viskningar i vinden och en kyla som biter sig fast ända in i märgen. Några säger att de har sett de odöda barnens skepnader böja sig fram, med huvudet vinklat i en kuslig vinkel, likt flickan ur en skräckfilm. Under spökvandringen, när mörkret är som tätast, kan den som har tur – eller otur – möta barnens stumma skuggor som följer dem in i en evig natt.

Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen

Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen
;
Threads – https://www.threads.net/@lokalpressen

X - https://twitter.com/lokalpressen_se

Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!

På webben, i brevlådan och sociala medier.