Tipsa en vän om denna artikel:
Till:
Från:

“Bo Cederlöf borde få mer uppmärksamhet”


Jonas Bengtsson 2023-03-29

”Bo Cederlöf och närhetens arkitektur” är skriven av Magnus Brink (introduktion av Claes Caldenby) och utgiven av Partille hembygdsförening.
Bild:Jonas Bengtsson
”Bo Cederlöf och närhetens arkitektur” är skriven av Magnus Brink (introduktion av Claes Caldenby) och utgiven av Partille hembygdsförening.

HÄRRYDA | HALLÅ DÄR industrihistorikern, formgivaren och författaren Magnus Brink, från Partille, som är aktuell med nya boken ”Bo Cederlöf och närhetens arkitektur” — arkitekten som bland annat ritat Högadalsskolan och Lunnaskolan.

 

Varför ville du skriva en bok om just Bo Cederlöf?
– Det började för länge sedan när jag var en så där tolv år och fick en arkitekturguide om Partille. Ett namn återkom hela tiden, Bo Cederlöf. Han hade ritat så mycket i Partille och många platser som jag själv besökte. Sedan har tanken funnits av och till de senaste åren men nu kunde den äntligen bli verklighet genom mångas engagemang, inte minst Claes Caldenby som skrivit inledningen och Partille hembygdsförening som engagerad utgivare.

Hur skulle du vilja beskriva Bo Cederlöf som arkitekt?
– Bilden är en arkitekt som verkligen hade en yrkesskicklighet som spände över ett brett register av byggnader. Cederlöf kunde både rita moderna byggnader och förnya gamla landshövdingehus.

Men han byggde också upp och ledde sitt kontor under många år, han hade stor arbetskapacitet.
– Bo Cederlöf nämnde själv ofta den danska arkitekturen som en förebild och det är klart, arkitekturen och designen från Danmark var på modet under hans tidiga år som yrkesverksam som även sammanfaller med en storhetstid för svensk arkitektur.

Sett till hela Sverige, vilka verk ser du som hans mest framstående?
– Det är svårt att komma ifrån genombrottet han fick med Luleå stadshus. Det är en ståtlig byggnad med sin höghusdel och en elegant lägre del med ett bågformat tak. Det var inte för inte som den jämfördes med FN-skrapan i New York även om FN:s högkvarter får sägas vara lite större…

– Sedan tycker jag personligen om ”tidningsofficin” i Eksjö som Smålands-Posten byggde som ny redaktionsbyggnad, det är en byggnad som möter moderna behov men som passats in med den gamla bebyggelsen i trästaden. Den faluröda byggnaden står numera tom så jag är osäker på dess framtid. En annan på sin tid uppmärksammad byggnad var länsbiblioteket i Östersund.

Läs mer i tidningen >>>

Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen
Twitter - https://twitter.com/lokalpressen_se

Din enda lokaltidning som är helt GRATIS - På webben, i brevlådan och sociala medier.


Tipsa en vn Skriv ut



Annons


Vi använder cookies. Om du fortsätter använda vår webbplats innebär det att du godkänner detta.