Kosläpp – en modern klassiker

Redan runt tio vallfärdade socknens alla invånare mestadels med hjälp av hästkrafter som fick parkeras på ängarna runt Kåhögs gård. Det bjöds frikostigt på kanelbullar och mjölk till besökarna, där vissa hämningslöst förskansade sig då de verkade hade en hel skolklass att utfodra på hemmaplan.

Strax innan elva tog Birgitta Börjesson mikrofonen och hälsade alla välkomna till det tionde kosläppet som nu kan gå under benämningen klassiker tillsammans med påskelden och badkarsrallyt som alla startar i Kåhög.
– Jag och min man har överlåtit driften åt våra barn Linn och John och förhoppningsvis kommer även de att hålla i mikrofonen nästa år, säger hon från lastbilens flak.

Dörrarna öppnades till ladan och kossorna tog det försiktigt de första metrarna innan det blev full fart på de 700 kilo tunga djuren när de rusande romande ut på ängen, till publikens jubel. Under dagen var det många bönder som kom från andra gårdar för att hjälpa till.
– Kossorna är väldigt snälla men väldigt tunga, man vill inte stå i vägen när de kommer. De sparkar inte bakut som hästar utan det buffar med huvudet istället, säger en av medhjälparna.

När kossorna som alla har ett nummer och namn sprungit ett varv på ängen var det många som ville återvända in i ladan.
– Ja, det vill in igen så vi får stå här och mota dem så de stannar på ängen. Kossor är väldigt keliga av sig och vill gärna ha kontakt, att de är dumma, det kanske är lite elakt att säga, vi säger att de är snälla istället, säger hon och skrattar.

Alla kossor var inte lika snabba ut, för sist var nummer 1 098 Adelina som sakta trippade ut på ängen.
– Kossorna har alla ett namn och nummer och efter ett tag har man lärt sig majoriteten av dem, säger en av de anställda.

Hur många är ni här idag?
– Jag tror att vi är runt 120 personer här idag för att få allt att fungera, så ikväll blir det fest i Jonsered för att tacka alla som hjälpt till, säger Birgitta.

Ni har inte automatiserat mjölkningen fullt ut?
– Nej, först är det väl så att min man inte är så förtjust i datorer. Sen är det så att om man helt automatiserar och det går ett larm att någon kossa inte blivit mjölkad så måste man leta upp just henne och då är vårt system enklare, säger hon.

Lokalpressen frågar gårdens nya driftansvarige Linn, som tillsammans med sin bror John har tagit över driften, hur det fungerar.
– Det går in åtta kossor åt gången på ena sidan, sedan mjölkas de för att efteråt gå ut på andra sidan. Det är ett smidigt och enkelt sätt att få det att fungera, säger Linn Börjesson.

Många undrar varför kossorna inte går ute på vintern, klarar de inte kylan?
– Jo, det är inga problem, det får vinterpäls och vi klipper dem två gånger per år men det är framförallt för markerna vi håller dem inne på vintern då det som är ängar idag skulle varit lervälling om det hade gått utomhus hela vintern, fortsätter hon.

Kvart över elva står kossorna och mumsar på det gröna gräset och besökarna är på väg därifrån, man kan undra varför 70 kossor som springer ut på en äng lockar runt 12 000 åskådare?
– Det är väl helt enkelt så att det är mysigt, kräver ingen insats eller deltagande, det är gratis och kossor är något genuint svenskt nästan som midsommar och kräftskiva. Man blir ju bara glad när man är här, säger en av besökarna.

Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen
Twitter - https://twitter.com/lokalpressen_se

Din enda lokaltidning som är helt GRATIS - På webben, i brevlådan och sociala medier.