Valskola med K-G Bergström


K-G Bergström 2022-04-19

Valskola 2022 - en artikelserie i 10 delar om det lokala valet och den lokala demokratins betydelse för din kommun.
Bild:Adobe Stock
Valskola 2022 - en artikelserie i 10 delar om det lokala valet och den lokala demokratins betydelse för din kommun.

HÄRRYDA/LERUM/PARTILLE | För många väljare är riksdagsvalet det viktigaste. Det är ju det som avgör vilken regering Sverige ska ha de närmaste fyra åren. I mediebevakningen dominerar ju också det valet. Ändå är det faktiskt ett annat val som är större, om man med större menar antalet som röstar.

DEL 1

I 2018 års val – vårt senaste – röstade 6 miljoner 535 271 personer i valet till riksdagen. Det var ett imponerande valdeltagande – 87,18 procent av de som hade rätt att rösta gjorde det. Det högsta på flera årtionden. Men det var ändå ännu fler som röstade i kommunalvalet. Drygt 78000 fler. Också i regionvalet var det fler.

Trots det var det färre som röstade i dessa val procentuellt. Alltså i förhållande till totala antalet som hade rätt att rösta. Förklaringen är att fler har rösträtt i kommunal- och regionvalen än i riksdagsvalet.

I kommunal- och regionval får även icke svenska medborgare rösta. Dels medborgare i något EU-land dels också medborgare i Island och Norge under förutsättning att de också är folkbokförda i kommunen eller regionen. Men dessutom får medborgare utanför de här länderna eller statslösa rösta, om de har varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen.

Läs mer i helgens tidning >>>

Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen