Blod, svett och tårar för Sävehof: ”Klart man ställer upp”

GeBlods blodmobil stod parkerad mittemot Partille kyrka under måndagskvällen då kön ringlade sig lång utanför. Men det var inte de sedvanliga blodgivarna som stod och väntade på sin tur när Lokalpressens fotograf och reporter svängde förbi. Utan i stället var det spelarna och ledarna i Sävehofs herr- och damlag som var på plats – minus några sjukdomsfall och ett par landslagsspelare. 

– Det här är ett initiativ från spelarna, de har ju varit och besökt Ronald McDonald hus och vet ju att många av de barnen inte hade överlevt om det inte funnits blodgivare. Och förutom att det kommer in mer blod nu när det är blodbrist i Göteborg så hoppas vi att det här också ska inspirera supportrar och medlemmar, som i sin tur har vänner och bekanta, att även de ska lämna blod, säger Anette Tingets som är CSR-ansvarig i IK Sävehof.

– På det här sättet räddar vi liv och det känns riktigt bra. Vi hoppas kunna göra fler saker kring det här, kanske som ett samarbete att alla som lämnar blod kan komma in och titta på en match.

CSR står för corporate social responsibility och handlar om att man som företag, organisation eller förening tar ett ansvar för samhällsutvecklingen. För Sävehofs del arbetar man i frågan bland annat med hashtaggen #viställerupp tillsammans med Angeredsgymnasiet för att främja integrationen då man arrangerat träningar och plockat skräp tillsammans med elever från skolan.

– Det är roligt att Sävehof är en så stor klubb och att vi därför kan bidra på många olika sätt, för det här är en helt annan grej än vad exempelvis Angeredsgymnasiet är. Jag tycker att det är bra att vi har möjlighet att inte bara vara handbollsspelare. Alla tänker kanske inte på det just nu under karriären, utan att det blir nog mer när man ser tillbaka på det här som äldre att man har varit med och bidragit inom viktiga samhällsområden, säger Vetle Eck Aga som stod och huttrade i kön utanför ”blodbussen” tillsammans med Sebastian Spante.

– Finns det en chans att rädda liv genom att ge blod så tycker jag att alla som kan ska göra det, säger Sebastian, som likt Vetle inte lämnat blod tidigare, och fortsätter:

– Jag vet inte ens vilken blodgrupp jag har så det ska bli spännande och även bra att få veta det för framtiden. För jag fick just höra att man kan lämna blod upp tills man blir 75 år.

Innanför bussdörren gick bland andra damtränaren Rasmus Overby runt och i soffan satt herrtränaren Michael Apelgren och signerade ett papper. Skålen med chokladbollar stod dock orörd på bordet då spelarna såg ut att inte våga närma sig den. På en av de många britsarna i trailern låg Laura Jensen med en nål i venen då Sävehofspelarna och ledarna bockades av på löpande band i den välbemannade ”blodbussen”. 

– En helt ny värld öppnade sig för mig nu, även om det här bara var ett första test för att se om blodet är godkänt. Man får svaret om fem-sex veckor om man kan bli blodgivare på riktigt, säger den danska stjärnan till Lokalpressen efteråt med ett litet plåster på ena armen. 

– Jag tycker det här är en superbra grej. För det är många som ligger på sjukhus och behöver blod samtidigt som att det inte är tillräckligt många som ger blod i nuläget. Det är jättebra att Sävehof som förening går i främsta ledet och ger blod, jag hoppas att många andra följer efter oss nu med det här.

GeBlods enhetschef Anna-Karin Norrman var så klart nöjd med måndagskvällen:

– Att det är ett initiativ från spelarna själva känns både jätteroligt och inte minst viktigt när det råder blodbrist. Både att de ställer upp som blodgivare men även som förebilder genom att utmana andra att haka på.

Hur stor är blodbristen?

– Man kan säga att det är kronisk blodbrist i Göteborg. Vi är beroende av att köpa blod utifrån nästan hela tiden och det är inte alls bra. Dels kostar det pengar, men under covid har det samtidigt varit riskabelt då de flesta regioner haft blodbrist den senaste tiden. Vi måste bli fler i Göteborg som lämnar blod. Dessutom är det viktigt att även gamla blodgivare som suttit hemma i 1,5 år nu börjar hitta tillbaka hit, för vi kan inte förlita oss på någon annan.