Besvikna niondeklassare tvingades säga hej då i förtid – efter hot mot skolan
Regnet föll tyst över Lexby skola när tre niondeklassare mötte upp utanför den låsta byggnaden. Där inne skulle de ha firat sin skolavslutning – en dag som de sett fram emot i flera år. Men efter ett hot mot skolan tidigare i veckan ställdes allt in. För June Bjesse, Livia Malmberg och Signe Thür Cederbom blev det ingen sång, inga kramar och inget officiellt farväl till vänner, mentorer eller lärare.
– Det känns mest frustrerande, säger June Bjesse. Det skulle ha varit ett sista hej då, ett avslut på våra fyra år här. Nu är det förstört.
De tre eleverna berättar att de inte fått någon ytterligare information från skolan, utöver att avslutningen ställts in och att en videohälsning från skolledningen ska skickas ut som ersättning.
– Det blir inte samma sak, säger Signe Thür Cederbom. Man har förberett sig länge, längtat efter att få sluta grundskolan. Det är en stor grej. Nu fick vi inte säga hej då till lärarna, och det är många man kanske aldrig träffar igen.
Hotet mot skolan kom plötsligt och utan förvarning. Eleverna beskriver att stämningen varit god under året och att inget tydde på att något allvarligt skulle inträffa. Men tryggheten går före allt, och även om de känner besvikelse, finns också förståelse för beslutet att stänga skolan.
– Jag tror att det bara är någon som inte själv ville gå på avslutningen och drog med oss andra i fallet, säger Livia Malmberg. Jag förstår att skolan måste agera, men det är väldigt tråkigt att det drabbar oss på det här sättet.
För många är avslutningen en symbolisk punkt – ett tydligt farväl och en övergång till nästa fas i livet. Nu blev det ett avslut utan ceremoni, och i viss mån, utan känslomässigt avslut.
– Jag hade velat tacka mina lärare personligen, säger Livia. De har stöttat mig så mycket. Nu får jag inte den chansen.
Tjejerna berättar att deras mentor varit med dem i flera år och att det känns särskilt tungt att inte få säga tack och hej då. Trots det försöker de blicka framåt. Några vänner planerar att ses ändå – kanske för en picknick eller middag tillsammans.
– Vi har varit vänner sedan förskolan, säger Signe. Nu ska vi till olika gymnasier och det är inte säkert att vi ses igen på samma sätt. Det gör det ännu svårare att bara skiljas åt så här, utan avsked.
Skolbalen och klassutflykterna hann de åtminstone genomföra innan allt förändrades. Men den sista dagen, den som skulle krönas med sång, applåder och tårar, blev istället en dag utan glädje. En dag med saknad.
– Det är bara skit, rent ut sagt, säger Livia. Men hellre det än att något skulle hända. Säkerheten går först. Men vi hade så gärna velat få vårt avslut. Ett riktigt farväl.
Följ oss på sociala medier:
Facebook: https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram: https://www.instagram.com/lokalpressen
Threads: https://www.threads.net/@lokalpressen
X: https://twitter.com/lokalpressen_se
E-tidning: https://e-tidning.lokalpressen.se/
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.