Inte så läskigt på Aludden
KULTUR & NÖJE | För andra året bjuder Aludden Park och Restaurang, Växtrum och Comedy Art Theater in till spökvandring runt området med fyra spännande Växtrum och historier från de döda.
– Hade kanske förväntat mig att de skulle vara lite läskigare, säger en besökare.
Innan det är samling hos Körkarlen vid Aluddengläntan är det middag hos Giovanni Nicoletti som sedan ett år tillbaka driver Aluddens Restaurang. Det bjuds på en riktigt god grillad flankstek som serveras med jordärtskockspuré, smörstekta champinjoner, rödvinssås och friterad potatis. Det är runt 40 personer som hälsas välkomna vid sextiden för att njuta av den härliga miljön, där Giovanni redan satt upp adventsstjärnor.
– Jag vet att jag är lite tidig, men det är så mycket elände runt omkring oss och lite ljus och stjärnor piggar alltid upp, säger Giovanni.
Han går vant runt mellan borden och småsnackar med gästerna, drar anekdoter och har väldigt, väldigt trevligt, vilket är hans stora problem enligt honom själv.
– Jag kan ju aldrig gå hem, det är ju så himla trevligt att snacka med gästerna. Jag tycker det är så härligt att få visa hur fint vi har det här. Men ikväll ska jag gå hem snart, för jag har gäster som kommer på besök.
Halv åtta när det är dags för spökvandring är Giovanni fortfarande kvar och det lyser om honom när han får prata om restaurangen. Det lyser inte lika mycket om den vitsminkade Körkarlen som hälsar oss gäster, som numera har gått hädan, är alltså döda och ska färdas med eka över Aspen till andra sidan, som Körkarlen hävdar är Jonsered och inte Hades.
– Ni ska lyssna tydligt under kvällen för sedan kommer ni få frågor om det ni hört. Om ni svarar fel kommer ni få stanna här vid kajen i en evighet, vilket är en väldigt lång tid, säger han.
Det är mer roligt än läskigt och alla på plats skrattar ofta till skådespelaren Kent Vickells skickliga inlevelse i sin karaktär. Runt cirkeln lyser facklor och i deras svaga ljus ser man minst en döing som smyger runt i buskarna.
Nästa stopp är villan, där det var grundskola från 1947 fram till tidigt 70-tal, då lärarinnan Inga Envall (spelad av Ulla Sandin) kom ut och hälsade på gästerna. Det är roligt och närvarande och en av vandrarna berättar att han haft Inga som lärarinna på 70-talet. Nutid och dåtid knyts samman och det är intressant och välspelat.
En kort promenad runt fröhuset innan vi hamnar hos Hedvig Ohlsson som tillsammans med sin man Edward och deras fem barn flyttade till Aludden 1902 som de sedan hade som sommarresidens under många år. De fem barnen Ohlsson skänkte sedan Aludden till Lerums kommun 1947.
Vandringen fortsätter över vägen och förbi dammen i Nyebroparken där en stackars flicka sitter med blod på nattsärken sjungandes om “apor som inte i sängen får vara” sen är det dags att träffa den italienska trädgårdsmästaren “Frasse” vid den lilla trädgården med spaljeer och en klassisk mur “som det ska vara på alla riktiga trädgårdar i Italien”. Det är mer intressant och historiskt än läskigt.
Promenaden går ganska raskt vidare till den näst sista anhalten som är Nyebrotäppan, en helande Mariaträdgård precis intill Säveån, på 1700-talet låg här en bro som kallades Nyebro, och här träffar vi på Selma Lagerlöfs ande. Hon berättar om sina resor till Egypten, de 22 somrarna som hon tillbringade med Sophie Elkan på Nääs slott och hennes böcker som "Jerusalem", "Nils Holgersson" och "Körkarlen", alltså han som hälsade oss välkomna till promenaden.
Här känns det lite forcerat, det är många historier som vävs samman på kort tid och det hade varit bra att ha fått en chans att läsa på lite innan vandringen om man är lika historielös som Lokalpressens utsände som inte hade en aning om Selma Lagerlöfs koppling till Lerum.
Nu är vandringen över och vi hälsas välkomna tillbaka av Körkarlen. Det var inte så spöklikt, men väl så underhållande och Ulla Sandin som fick gestalta tre olika historiska personer gjorde det med bravur. En spännande kväll som tog slut lite abrupt och som flera av gästerna kände efter att applåderna tystnat “är det redan slut” det hade varit roligt med något mer, och några hade hoppats på att det skulle varit lite läskigare.
Några förslag tills nästa år om det blir en fortsättning är att börja med spökvandringen och avslutat med middagen. Att återvända in till Giovanni, lite frusen och hungrig och fått suttit kvar och pratat om det man precis upplevt hade varit perfekt. Det kunde även ha varit lite läskigare, och vem var den unga flickan i blodigt nattlinne, en osalig ande från förr?
Sista föreställningen är på fredag 10 november. Köp biljett >>>
Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen
Twitter - https://twitter.com/lokalpressen_se
Din enda lokaltidning som är helt GRATIS - På webben, i brevlådan och sociala medier.