Sveriges nya statsepidemiolog: ”Först var jag inte intresserad”

I grunden var det ett ordinärt ansökningsförfarande, ett rekryteringsbolag kontaktade Magnus och undrade om han var intresserad av uppdraget som statsepidemiolog. Det var han inte, initialt. Hiv har varit fokus i karriären, Magnus har arbetat kliniskt på Sahlgrenska universitetssjukhus i över 30 år sett hur viruset gått från att vara en dödsdom till dagens moderna behandlingsmetoder där överlevnaden och livskvaliteten är mycket god.
– Jag har en tjänst som jag trivts väldigt bra med, jag hade ingen tanke på att söka mig någon annanstans. Men förslaget sådde nog ett frö i mig, det var hedrande att bli tillfrågad för ett sådant viktigt uppdrag och förr eller senare måste jag ändå trappa ner mitt arbete med patienter, nu sker det lite tidigare än jag tänkt, säger han.

Utöver forskning och kliniskt arbete har Magnus varit medicinskt ansvarig för hiv-vården i Göteborg sedan mer än 20 år och verkat som konsult på över 20 infektionskliniker runt om i landet. Han har innehaft ett flertal expertuppdrag som expert för myndigheter, multilaterala organisationer, akademi, ideell sektor och näringsliv, både i Sverige och internationellt. Under pandemiåren har han också varit medicinskt ansvarig för covid-19 i Västra Götalandsregionen.
– Jag kommer dock att fortsätta min forskningsverksamhet i den utsträckning som min nya tjänst tillåter. För närvarande handleder jag flera doktorander och leder flera forskningsprojekt, främst inom hiv, men även inom covid-19.

På frågan vad han kommer göra tänker han fortsätta på inslagen väg som huvudansvarig för Folkhälsomyndighetens hantering av coronaviruset och andra smittsamma sjukdomar, som säsongsinfluensa, vinterkräksjuka, bakterier och så vidare. Han kommer dock att bo kvar hemma i Partille och veckopendla till Stockholm, vilket var en förutsättning för att tacka ja.

UPPDRAGET SOM STATSEPIDEMIOLOG fick stor uppmärksamhet under coronapandemin. Dåvarande på posten, Anders Tegnell, blev rikskändis över en natt som främsta talesperson för Folkhälsomyndigheten och den internationellt uppmärksammade svenska strategin av covid-19. Uppdraget var ganska hårt ansatt av både press och allmänhet, men det avskräcker inte Gisslén, som själv varit en stridbar röst i debatten om pandemin.
– Jag tycker att FHM på det stora hela har agerat klokt. Man har undvikit att rekommendera populistiska eller drakoniska åtgärder som vi sett i många andra länder, åtgärder som i slutändan ändå visade sig ha ganska liten effekt. I en kris av den här omfattningen bör man vara försiktig med att rekommendera enkla lösningar på komplexa problem.

Magnus instämmer i att den första vågen av covid medförde en hög dödlighet och stort antal smittade. På det sättet stack Sverige ut jämfört med våra nordiska grannländer, men därefter planade kurvan ut och nu tre och ett halvt år senare är inte dödstalen så dystra längre. När det gäller överdödlighet under pandemin ligger Sverige lägre än många andra jämförbara länder. Det finns dock alltid saker man kunde gjort annorlunda, menar han, särskilt med facit i hand.
– FHM var något långsam i sin kommunikation om att Sverige också skulle drabbas av pandemin. Denna fördröjning kan ha bidragit till att hela samhället var sämre förberett när pandemin tog fart under sportlovsveckorna 2020.

Är pandemin över?
– Ja, det är något man bara bestämmer. Men viruset finns ju kvar, antalet infekterade kommer sannolikt att öka nu under hösten och vi vet inte exakt hur de nya varianterna av omikron drabbar äldre eller andra riskgrupper. Men situationen är väsentligt annorlunda och bättre nu jämfört med tidigare, vaccinet ger tillsammans med tidigare genomgångna covid-infektioner ett gott skydd mot allvarlig sjukdom även mot nya varianter. Dessutom kommer uppdaterade vaccin senare i höst som kanske biter ännu något bättre.

När tror du vi kommer uppleva något liknande?
– Det råder inget tvivel om att det kommer en ny pandemi, det är bara en fråga om tid. Tänkbart är att pandemier kan komma allt tätare i framtiden, vilket kan bero på faktorer som ökad global befolkning, att vi lever närmare varandra på mindre ytor, en ökad global rörlighet, ohållbar industriell djurhållning. Klimatförändringar samt att vilda djur trängs ut ur deras naturliga habitat leder till tätare kontakt mellan människor och djur.

DET FINNS EN rad olika möjliga källor för en potentiell pandemi. Det kan vara nya varianter av coronavirus, det kan vara ett helt nytt influensavirus eller andra virus. Det kan även vara andra smittämnen, exempelvis bakterier eller svampar som ger svåra symtom. Magnus menar att det därför krävs en bred beredskap.
– Det finns betydligt värre scenarier än coronavirus, virus som är mycket farligare, med högre dödlighet. Det är många faktorer som spelar in i hur hög dödlighet ett virus har, det kan teoretiskt vara både väldigt smittsamt och ha hög dödlighet. Men vi är ju bra rustade på det sättet att vi har en väl utvecklad sjukvård, som kan hantera svårt sjuka på ett helt annat sätt än man kunde under exempelvis spanska sjukan.

Positivt är att utvecklingen av nya vaccin troligtvis kan gå ännu snabbare i framtiden. Att coronavaccinet togs fram rekordsnabbt var avgörande för att inte konsekvenserna av pandemin skulle bli ännu värre, anser Gisslén. Även forskningen på olika läkemedel, som antivirala preparat, går framåt och kan sannolikt bli ett bättre vapen i behandlingen av både kända och okända virussjukdomar i framtiden.
– Vi har blivit varse att vi är sårbara, att naturkatastrofer och pandemier faktiskt kan drabba oss. Vi behöver se över vilka risker vårt moderna samhälle medför, hur vi lever och hur vi hanterar djur och natur. I stort handlar det om att ha en god krisberedskap i samhället generellt, inte bara mot nya virus utan mot alla möjliga former av kriser, säger han.

Om - Magnus Gisslén
Ålder: 60 år Gör: Överläkare och professor i infektionssjukdomar. Från den 11 september Sveriges nya statsepidemiolog.
Bor: Bor sedan snart 20 år i Kåhög, Partille. Uppvuxen i Lerum.
Intressen: Intresserad av många områden; vetenskap, teknik, journalistik, politik och nutidshistoria. Är också mycket intresserad av kultur, teater, konst och inte minst klassisk musik.