Duojag knockade Gessleland

Finns det någon ort eller plats som är mer sammanknippad med svensk sommar och After Beach än Tylösand utanför Halmstad. Hotellet som Per Gessle äger och samtidigt som hans Gyllene Tider står på Ullevi fyller Duojag upp Solgården till sista plats, två gånger om under lördagskvällen.

Redan vid tvåtiden började publiken trilla in på den stora ytan framför scenen. Det har varit mulet och några regndroppar har fallit, men lagom till After Beachen så spricker himlen upp och solen kommer fram och värmer upp publiken.

En halvtimme innan gig är bandet samlat i logen och det är en avslappnad stämning som råder. Den enda som är lite upptrissad är Jonas Dejevik som har svårt att vara still.
– Det är prestationsångest deluxe, eftersom vi varit här så många år (25 stycken) och gjort så många spelningar här så känns det som att publiken förväntar sig att det ska bli helt fantastiskt. Det blir det ju säkert, men det är ändå en press, säger Jonas som var med och startade bandet tillsammans med Anders Börjesson för 33 år sedan, året var 1990 och det var två unga pojkar som drömde om att kunna leva på att spela musik.

Övriga i bandet delar inte riktigt Jonas känsla utan tycker mest att det är gött, Anders avslappnade stil är raka motsatsen.
– Nä, det är inte så farligt. Jonas står ju längst framme och det kanske därför det är lite jobbigare, eller så är det som är stort för någon inte så stort för någon annan, säger han och skrattar.

Han kanske är den enda som fattar hur stort det är att avsluta sommaren på Tylösand?
– Haha, ja så kanske det är, säger de övriga i bandet samtidigt som de håller på att byta om till sina vita scenkläder.

Alla utom Anders som fortfarande kvart i fyra sitter skönt tillbakalutad i en fåtölj.

– Jag tänker att folk vill ju ha party och alla är taggade till max så de hjälper ju oss att skapa fest så därför är detta ett lätt gig, säger Hjalmar Ljungberg som spelar blås i bandet.

När gruppen bildades var det bara Anders Börjesson (sång, gitarr) och Jonas Dejevik som bor i Kåhög (sång, bas). Numera består bandet även av Sebastian Grönvall (keyboard), Emil Esborn (trummor), Hjalmar Ljungberg (trombon, trumpet) och Simon Lindberg (saxofon) som även är DJ Simon-sax.

Ni är Tylösands husband, ni öppnar och stänger sommaren, hur känns det?
– Det är ju naturligtvis helt fantastiskt att få göra detta, det är så kul, som sagt så har vi ju gjort detta under 25 år och det har hela tiden varit nya upptåg och vi har nästan slagit knut på oss själva för att hitta på nya upptåg. Vi har dragit ner en del på allt runtomkring, det tar lång tid att fixa allt och ett tag kändes det som att vi var 100 personer på scenen inblandade i gigen här, vi har ju blivit äldre med och så nu är det musiken och vi på scen som är viktigast, säger Jonas.

Skillnaden mellan att vara ett coverband och att spela egna låtar?
– De som skriver musik vill ju oftast att så många som möjligt ska lyssna på deras låtar, det är ju inte alls säkert att de ens gillar att stå på scen. Vi älskar att stå på scen, att ha tusentals framför scenen är en av de mäktigaste känslorna man kan ha, vi vill underhålla, det är det vi älskar, säger Anders.

– Det är ju ett annat skapande för väldigt många kan spela låtarna, men alla kan inte låta som oss. Vi är kanske inte bäst men det är inte många som kan göra det vi gör på scenen och det är vi enormt stolta över, fortsätter han.

Det är fem minuter kvar och killarna samlar ihop sig, tar trappan ner från logen, går igenom spaavdelningen och ut bakom scenen. Där samlar de ihop sig, taggar igång likt fotbollsspelare innan inmarsch. När de sedan går ut på scen möts de av ett enormt jubel och det är inte svårt att förstå att känslan är obeskrivlig när man får kliva ut på sommarens sista After Beach.

Det är fullt tryck från första till sista låt under de 90 minuter (se där, ännu fler fotbollskopplingar) After Beachen pågår. Under den tiden får vi nya och gamla låtar, det är Bolaget och Journey, sammanfattat med ett gemensamt ord: Party!

När grabbarna kör igång "Bohemian Rhapsody" med körsång för att sedan rocka så man kan tro att det är Sweden Rock man är på och inte Tylösand fattar man varför det är runt 3 000 personer på plats. Under Hoffmaestros “The storm” åker tröjorna av på publiken och det är som ett hav av vita tygstycken som viftar i luften.
– Vi har kört den grejen i tre år nu och folk har verkligen börjat fatta, de tar med sig extra vita tröjor bara för att kunna snurra dem i luften, säger Jonas.

Klockan sex är årets sista After Beach till ända och det är tre timmars ispåsar och siesta innan Solgården åter ska väckas till liv med hjälp av Petter, Eye N' I och DJ Sleepy.

Strax innan nio är det tunt framför scenen trots att det är slutsålt och på restaurangerna runt Solgården sitter det “fina folket” och njuter av skaldjursplatå och bubbel. Hur ska Petter få detta gäng att veva arm?

Inga problem ska det visa sig, 30 sekunder in på första låten är det packat på Solgården igen och publiken följer Petters uppmaning, ska vi riva hela haket? Så klart!

Det är 100 procents leverans av Sveriges bästa rappare, Petter är bättre än vanligt och Eye N' I har ätit Duracellbatterier till middag och uppmanar publiken att sträcka upp händerna, vinka, veva arm, hoppa och det är ett rejält tryck. Alla hitsen radas upp under en timme: "Mikrofonkåt", "Så klart", "Det går bra nu” och “Repa skivan” funkar fint bland den något äldre delen av publiken. Man får inte glömma att Petters första platta kom 1997 och de som var 20 någonting då är närmare 50 år idag. För den yngre delen av publiken är det framförallt “Lev nu” och “Se på mig nu” som skapar allmän allsång.

Efter en timme tackar Petter för sig och det riggas om för sommarens sista konsert. Det märks på publiken att de vill ha fest, det märks på Duojag när de kliver ut på scenen klockan halv elva att de vill ha fest.

Under en timme är det full offensiv och när första extranumret “Can't hold us now” med Macklemore och Ryan Lewis startar finns det inte en hand som inte sträcks upp i luften. Sista låten ut är är Otto Knows version av Håkan Hellströms “Din tid kommer” och frågan är om inte Gyllene Tider samtidigt avslutar med “Sommartider” på Ullevi.

Showen är slut men alla vännerna har inte gått hem utan publiken kramar ur det sista ur sommaren 2023 inne på nattklubben där Duojags saxofonist nu är DJ Simon-sax. “Vi ska aldrig gå hem” ekar ut över sanddynerna där några par dansar i månens sken, några pussas vid scenen och det är bara 336 dagar kvar till nästa sommar i Tylösand.

Följ oss på sociala medier:
Facebook - https://www.facebook.com/lokalpressen
Instagram - https://www.instagram.com/lokalpressen
Twitter - https://twitter.com/lokalpressen_se

Din enda lokaltidning som är helt GRATIS - På webben, i brevlådan och sociala medier.